HISTORIA
1899-1924



Folkets park i Västerås de första 25 åren från 1899 till 1924


Efterföljande utgör i korthet Föreningen Folkets hus och park i Västerås historia
från 1899 till 1925 till största delen sammanställt av August Hedberg.

De flesta handlingar som ligger till grund för denna historik de första 25 åren,
är de protokoll som förts under dessa år, med undantag av de två första arbetsåren,
vilka protokoll förstördes vid en brand strax före julhelgen år 1900
hos en av dåvarande styrelseledamöterna, herr C. E. Ström .

Datum då föreningen bildades kan ej exakt anges. Den gällande meningen
är att verksamheten bör räknas från och med invigningen av Folkets Park den 14 maj 1899.

Parkföreståndare herr C. F. Thelanders personliga minnen och anteckningar
har varit till värdefull hjälp vid utarbetandet av parkens första 25-årshistoria.

Föreningens bildande

Bland medlemmarna av Järn- och Metallindustriarbetare dåvarande medlemmar
finner man de första uppslagen till bildandet av Föreningen Folkets hus i Västerås.
På ett avdelningsmöte den 12 december 1897 upptogs till behandling frågan om ett
Folkets hus, och det beslöts att hemställa till Västerås arbetares
Centralstyrelse – en sammanslutning mellan arbetarorganisationerna i
staden – ”att denna så fort som möjligt må sammankalla ett gemensamt möte med
stadens arbetarorganisationer för behandling av denna viktiga fråga”. Resultatet
av detta gemensamma möte blev att en kommitté tillsattes med uppdrag att
utarbeta stadgar för en Folkets hus-förening. Kommittén hade sitt första
sammanträde den 28 december 1897. Som kommitténs ordförande tjänstgjorde
en vagnmakare A. P. Andersson samt som sekreterare murare Alb. Forsberg .
Kommitténs förslag blev färdigt den 6 januari 1898 och den 14 i samma månad
överlämnades det uppgjorda stadgeförslaget till Centralstyrelsen, varefter
kommittén upplöstes. Stadgarna godkändes den 18 juli 1899.

Det firmanamn som antogs vid föreningens bildande,
Föreningen Folkets hus i Västerås u. p. a , förblev gällande till den 13 februari 1909, då ett föreningsmöte
beslöt ändra föreningens firma till Föreningen Folkets hus och park i Västerås u. p. a.
Denna firmabeteckning inregistrerades den 17 november 1909.

Inköpet av Folkets park

Ledningen för Centralstyrelsen hade lyckats arrendera en sommarfestplats i
den s.k. Trumslagarbacken, där medlemmarna av organisationerna samt
allmänheten hade tillfälle att under de vackra sommardagarna förströ sig
på allehanda sätt. Arrendekontraktet som var upprättat innehöll dock en
del bestämmelser, som gjorde utnyttjandet av denna festplats i en del fall
ganska illusorisk. Bland andra bestämmelser fanns ett uttryckligt förbud mot
hållandet av politiska föredrag. Att de i kontraktet inryckta bestämmelserna
verkade som ”en black om foten” var Centralstyrelsen fullt på det klara med
och hade därför tillsatt en fem-mannakommitté med uppdrag att anskaffa
en lämplig plats för en Folkets park – en plats, där man i sin
verksamhet endast var bunden av gällande lagar och författningar.

Den förut omnämnda kommittén påskyndade nu sitt arbete och förelade inom
kort förslag på inköp av Bernsborg på Blåsbo-området. Köpet blev inte av p.g.a. ekonomiska skäl.

På våren 1899 tillkännagav dåvarande ägarna av Myggbo gård –
godsägare G. Asplund , lektor Arv. Kempe samt grosshandlare Manne Tössberg –
att auktion skulle förrättas på en del byggnadstomter, avsöndrade från
Myggbo gård. Kommitterade hade tydligen en känsla av att om de anmälde
sig som spekulanter på tomter för Centralstyrelsens räkning, så skulle vissa
svårigheter uppstå för att nå ett tillfredsställande resultat., varför kommittén
föredrog att som enskilda personer få information om köpevillkor, pris, mm.

På en över det styckade området uppgjord karta valde de fem kommitterade
sex tomter, n:ris 2-7, som de ansåg lämpliga att förvärva, en omständighet
som gjorde att särskilt en av säljarna ställde sig betänksam rörande ändamålet
med köpet. Betänkligheterna övervanns dock och köpekontrakt upprättades
den 2 maj 1899, som tillförsäkrade köparna omedelbar tillträdesrätt till
tomterna samt full tillträdesrätt sedan följande villkor uppfyllts:

a) I handpenning kontant kr. 1,090:-

b) Kontant den 5 juni kr. 2,725:-

c) Kontant den 1 oktober kr. 7,085:-

eller summa kr. 10,900:-

De överenskomna köpevillkoren uppfylldes punktligt och den 2 oktober
utfärdades köpebrevet, vilket den 30 i samma månad transporterades på
Föreningen Folkets hus i Västerås u. p. a. I den upprättade transporthandlingen
återfinns i punkt 3) bl.a. den bestämmelsen att ”fastigheten skall användas
till förmån för Västerås organiserade arbetare”.

Kommittén, som förvärvade byggnadstomterna var:

- inspektör A. E. Meijer ,

- skräddare E. W. Lindberg ,

- järnarbetare K. A. Pettersson-Rupert ,

- maskinarbetare C. F. Thelander ,

- bagarmästare Oscar Edström.





Folkets park

Den sålunda förvärvade marken ställdes omedelbart till efter köpekontraktets
underskrivande den 2 maj till Västerås arbetares centralstyrelses disposition.

Det förestod nu för Västerås arbetare många år av strävsamt arbete i den
otillgängliga skogsbacken, där bergknallar och kärrmark omväxlade med
varandra. Frivillig arbetskraft ställde sig beredvilligt till disposition och särskilt
under de stora arbetskonflikterna åren 1903 och 1905 var ett stort antal
arbetare sysselsatta med röjnings- och planeringsarbeten under

C. F. Thelanders ledning

Söndagen den 14 maj 1899 invigdes Folkets park till sitt ändamål.
Samtliga fackföreningar i staden samlades under sina fanor och standar vid den s.k.
remontplatsen och med musik i täten tågade man i samlad trupp tillparken.
Trots kylig väderlek fick invigningsfesten en storartad tillslutning, icke mindre än 3,000 st . biljetter beräknades ha sålts.

Invigningsfesten utannonserades i Västmanlands läns Tidning den 11 maj 1899 sålunda:



Herr C. F. Thelander höll hälsningstalet och invigningstalet hölls av
herr A. E. Meijer vilket tal avslutades med fanfarer och skallande hurrarop.

Sången utfördes av en förstärkt dubbelkvartett och som första nummer sjöngs ”Vintern rasat ut”.




De lokala förhållandena vid parkens öppnande var ganska primitiva.
Läskedrycker serverades direkt från bryggarvagn (som kokades på ett fotogenkök,
för blåstens skull placerat i en tom silltunna) serverades vid uppställda långbord.
Längre fram på sommaren anskaffades ett större tält som fick tjänstgöra
som kök, serveringsrum - artisttribun och klädloge för artisterna.

Dansbanan var till en början en på bara marken planerad plats, till
midsommaraftonen, då en mindre dansbana invigdes.
År 1900 uppfördes en serveringsbyggnad och en sommarteater.


Dansbanan och serveringsbyggnaden(foto från tidigt 1900-tal)

Under de första åren av parkens verksamhet tillät inte ekonomin engagerandet
av utländska artister som svarade för programmen, utan man anlitade vad
staden själv hade av förmågor på detta område. På programmet stod
brottningstävlingar, atletuppvisning, humoristiska tävlingar, ”fruktkastning”,
skönhetstävlingar m.m. När parkföretaget omsider, under stora uppoffringar
och mycket arbete, sakta men säkert konsoliderats och ledningen såg att det i
allt högre grad vann allmänhetens sympatier tvekade man ej att engagera
dyrbara artister, och de mest skilda attraktioner blev allt oftare synliga på parkens program.


Folkets park ligger i höger bildkant under texten ”Mygg”.

Häradsekonomisk karta från 1905-11 Västerås J112-74-2 ) Lantmäteriet


Folkets park 1914. OBS att Hemdalsvägen inte fått rak sträckning ned mot Stockholmsvägen

Teaterföreställningar

Redan år 1904 framkastades tanken att i parken ge teaterföreställningar.
Först år 1907 var tanken mogen att förverkligas och en övergång till teaterverksamhet ägde rum.

Förutsättningarna att ge folkparkspubliken program av gedigen art var nu stora.
En ny teaterbyggnad för en kostnad av 4,000 kronor var under uppförande
(den första mindre byggdes år 1900) och beräknades vara klar till säsongsstarten år 1907.


Dansbanan byggd 1900(?) och teatern byggd 1907 (foto troligen från tidigt 1910-tal)


Teatern sedd från parkentrén (foto troligen från tidigt 1910-tal)


Vy mot Korsängsskolan sedd från vänster(?) sida om teatern (foto troligen från tidigt 1910-tal)


Parti av parken… men var? (foto troligen från tidigt 1910-tal)


Vy mot parkens norra del. Hemdalsvägen till höger. Bortom ”stenbordet” byggdes gamla

dansbanan – Logen. OBS flaggstången som efter några år flyttades till berget mellan entrén och serveringen.

( foto troligen från sent 1910-tal hittade samma vykort på Internet daterat 1020)


Välklädda herrar vid serveringen (1915?) Vilka är dom?


Teaterföreställningar i början av seklet

Överenskommelser träffades men en direktör Carl Engström om uppförande av ett antal teaterpjäser.

Resultatet av detta första försök att ge folkparkspubliken program av verkligt
värde var inte uppmuntrande; en större förlust på teaterverksamheten var det
synliga ekonomiska resultatet. Det måste tydligen skjutas en bräsch i en del
fördomar innan teaterverksamheten i parken skulle bli om inte vinstgivande
så åtminstone kunna kämpa sig fram till förståelse. Inte minst gällde det
att övervinna teaterdirektörernas motvilja att uppträde i Folkets parker.
Detta ansågs nämligen på den tiden såsom under en direktörs värdighet,
vilket kanske bäst illustreras av att omnämnde direktör E. under en
följd av år gick under den hånfulla be nämningen ”25-öressdirektör”.

Trots de första årens kännbara ekonomiska förluster beslöts att fortsätta
på den inslagna vägen. Styrelsen lyckades träffa överenskommelse med
direktörerna And. Frithiof, Harald Sandberg och Nils Hjort .
Storstrejksåret 1909 uppfördes av de nämnda direktörernas sällskap en hel del såväl mera värdefull som lättare pjäser.

Parkens teaterverksamhet rönte en intensiv motagitation från allmänhetens
sida och styrelsen fick fortfarande notera ganska stora förluster för denna
verksamhet. Den 24 maj 1910 kallades till ett extra föreningsmöte för att
ta upp frågan om teaterverksamhetens framtid. Detta extra möte beslutade
dock att fortsätta teaterverksamheten ”trots att den gått med förlust
och rönt motagitation” och riktade ett tack till styrelsen för dess arbete.

Allmänhetens oförstående till problemet ”teater i folkparkerna” måste
också övervinnas. Man hade svårt att förstå den stora uppfostrande
och kulturella betydelsen av en väl skött och organiserad teaterverksamhet
i folkparkerna. Med årens lopp lyckades styrelsen emellertid att övervinna
såväl den ena svårigheten som den andra. Parkens teateraftnar började
att röna allt livligare tillslutning och nya teatersällskap introducerades i parken.

Till säsongen 1912 var överenskommelse träffad med direktörerna Martin Sterner och John Borg samt Skådebanans sällskap.

År 1913 tillkom ytterligare dir. Carl Deurell, Helge Karlsson, Erik bergman och Arvid Enström samt Elis Engströms operettsällskap.

Till säsongen 1914 var uppgörelse träffad med Axel Hanssons operettsällskap
samt med landsortens förnämsta teaterdirektris, fröken Karin Swanström .
De båda sistnämnda sällskapens repertoar stod under ett
flertal år på höjden av vad som givits folkparkspubliken.

Även andra utmärkta teaterdirektörer med sällskap tillkom under 1920.talet;
Axel bergman, Vilh. Olin, Arnold-Edin, Helmer Enwall, Charley Paterson, Ivar Kalling, Vilh,
Högstedt, Allan Ryding, Eric Sundström, Olov Hillberg, Oscar Vinge och Hj. Lundholm .

I denna korta resumé över sällskap, som varit engagerade i parken måste
även nämnas den s.k. Centraloperetten, vilket stod under Folkets parkers centralorganisations administrativa ledning.

Med teaterverksamheten upptagande på parkens program introducerades också
en ny konstart i parkerna – revyerna. Nämnas bör bröderna Alfred och Fredrik Karlsson ,
dels såsom ledare av Västerås Amatörklubb och dels såsom revyförfattare.
Den första revyn ”Tråkiga änkan” såg dagens ljus 1907 och sedan följde revyer under ett flertal år framåt.


Scen ur ”Tråkiga Änkan” (1907)


Serveringspaviljongen

Med den ökade publiktillströmningen till parkens teateraftnar följde att stora krav ställdes på
parkens möjligheter att tillmötesgå allmänhetens fordringar på med avseende på bl.a. servering.
Den år 1900 uppförda mindre serveringspaviljongen motsvarade inte dåtidens hygieniska
krav och andra krav som ställdes på en modern servering.


Serveringen sedd från plan nedanför teatern (foto troligen från tidigt 1910-tal)

År 1913 ansåg styrelsen att de ekonomiska förutsättningarna fanns för
realiserandet av planen på en ny serveringspaviljong.
På ett extra föreningsmöte den 26 oktober 1913 togs beslut att bygga en ny
serveringspaviljong i enlighet med av herr F. O. Petterssons uppgjorda ritningar.

Rivningen av den gamla paviljongen började så gott som omedelbart efter
föreningsmötets beslut och vid parksäsongens början 1914 var den nya paviljongen
färdig att tas i bruk. Kostnaderna för densamma uppgick i runda tal till
14,000 kronor. Efter förhandling med Västerås stads vatten-, gas och elektricitetsverks
styrelse beslöt föreningens styrelse den 11 juni 1915 om anslutning
till stadens vatten-, och avloppsledningsnät.

Arbetet med att lägga ner ledningar i parken påbörjades i slutet av år 1915.
Arbetet blev klart till säsongsstarten 1916. Totalkostnad: 7,500 kronor.


Serveringspaviljongen byggd 1914


Folkmarken

Den s.k. Folkmarken blev den verkliga kassapjäsen för Folkets park under
åren kring 1920. Folkmarken ägde rum i slutet av juli och början av
augusti. Sedan nöjesanordningarna på Viksängsgärdet stängts på kvällarna
kom människomassorna till Folkets park, som fylldes till bristningsgränsen.
I vanliga fall dansades till fiol- och dragspelsmusik, men då slog parken på
stort och bjöd på underhållning och dans av hornmusikkår. Sill lades in i tunnor
och skinka röktes. Parken sålde smörgåsar för 10-12 öre. Det var fest långt in på natten.
Dagsförtjänsten låg på ca 20,000 kronor vilket var stora slantar då.

På 50- och 60-talet var det maskeradkvällarna som blev de stora träffarna i Folkets Park.

Planer på minidjurpark m.m.

Många uppslag och förslag till att göra vistelsen i parken så omväxlande
som möjligt har under årens lopp sett dagens ljus. En sådan idé från 1906
var planer på att skapa ett Skansen i miniatyr (jmf. ”Lillfaunan” på 60-talet).
Det beslöts nämligen att inköpa en bock, två killingar och en get.
Vidare skulle anskaffas marsvin, råttor och vita möss samt en kalkon.
Förutom dessa djurinköp anskaffades en hel del andra rariteter så att djursamlingen,
enligt en utgiven katalog, upptog sammanlagt ett 90-tal nummer.
Glädjen av de gjorda inköpen tyckes dock ha varit kortvarigt, ty redan samma höst hade
de flesta djuren sålts och protokollet säger att ”det beslöts att avliva råttorna”.

Planer på anskaffandet av ett stående tivoli har även varit uppe till behandling,
likaså frågan om startandet av en ”Folkets park idrottsklubb”.
Dansbanan

Den dansanta ungdomens önskemål måste också tillgodoses och den år 1900 på
krönet framför teatern uppförda dansbanan, vilken varken estetiskt eller i andra
avseenden motsvarade tidens krav, hade enligt styrelsens åsikt fyllt sin uppgift
med säsongens slut år 1912. Säsongen 1913 invigdes den nya dansbanan Kostnad: c:a 8,000.


Dansbanan byggd 1913


Publikbild från Hantverksmässan

OBS byggnaden till vänster i bild … Dansbanan

Parkentreér och portaler

Den första portalen till Västerås Folkets park byggdes 1902. År 1914 ersattes
den med en ny portal som överlevde fram till 1934. Den gamla portalen flyttades till Arboga Folkets park.

<
Första portalen 1902 (fotograf okänd) Ny portal 1914- 1934 (fotograf okänd)
Portalen byggd 1914


Väg från entrén till servering och teater (foto troligen från tidigt 1910-tal)


25-års jubileum år 1924

Föreningens 25-års jubileum hölls i Folkets park den 6 juni 1924 under god
tillslutning från allmänhetens sida. Programmet upptog förutom hälsningstal
av ordföranden, musik av Widénska oktetten, sång av Västerås arbetarsångkör,
sång av rådman Cronholm , prolog av redaktör Emil Olovson samt högtidstal
av parkföreståndare Eric P. Forsberg från Eskilstuna. På aftonen gav
Ohlinska teatersällskapet ”Den stora rollen” med gästspel av direktör och fru Ohlin.

I samband med 25-års jubiléet blev parkföreståndare Thelander föremål för hjärtliga hyllningar.


Från 1:sta majdemonstrationen i Folkets Park 1924

Serveringspaviljongen till vänster, teatern till höger (syns ej)


Bildmaterial är sammanställt av HÅKAN BERGMAN Västerås samt KVICKSOUND

KVICKSOUND finns även på facebook
Vi som gillar KVICKSOUND (orkestrar från mälardalen 1920-1980 talet)

LÄNKAR:

Innehållsförteckning
VÄSTERÅS FOLKETS PARKS

STARTSIDAN

www.kvicksound.se